Nederland biedt de Landen Curaçao, Sint Maarten en Aruba aan om de leningen die ze hebben gekregen om de gevolgen van de coronapandemie het hoofd te bieden, te herfinancieren. Deze leningen, van in totaal 1,17 miljard euro, lopen op 10 oktober van dit jaar af. Als de landen met het Nederlandse voorstel akkoord gaan, krijgen ze de mogelijkheid om de terugbetaling over een langere tijd te spreiden, tegen de huidige rente. Dit is nodig zodat landen belangrijke voorzieningen voor hun inwoners kunnen blijven betalen. Staatssecretaris Alexandra van Huffelen stuurt hierover vandaag een brief naar de Tweede en de Eerste Kamer.

De Rijksministerraad hield er eind vorig jaar al rekening mee dat de Landen vanwege de omvang van de leningen én met het oog op herstel van de overheidsfinanciën, niet in staat zouden zijn deze op de einddatum volledig af te lossen. Om die reden heeft de Nederlandse regering begin dit jaar besloten de landen volledige herfinanciering aan te bieden.

Voorwaarden herfinanciering

Om voor de gunstige herfinanciering en een lage rente in aanmerking te komen, moeten de Landen wel aan een aantal voorwaarden voldoen. Aan alle landen is gevraagd om te laten zien hoe ze de economie de komende jaren verder willen versterken. Onder meer door het opstellen van een Meerjarig Economisch Kader dat inzicht moet bieden in geplande investeringen en hervormingen. Ook vraagt Nederland om een onafhankelijke doorrekening van de herfinanciering, om de schuldenlast per land te kunnen bepalen.

Sint Maarten heeft als eerste land de doorrekening van de herfinanciering afgerond. Hieruit blijkt dat de overheidsfinanciën ook de komende jaren nog kwetsbaar zijn. Om die reden wordt de lening aflossingsvrij aangeboden en krijgt Sint Maarten te mogelijkheid de lening in een gelijkmatiger tempo af te lossen.

Afspraken over financieel toezicht in een Rijkswet

Naast deze algemene voorwaarden, gelden per land nog een aantal specifieke voorwaarden. Zo geldt voor Aruba dat ze akkoord moeten gaan met  een Rijkswet , waarin het financieel toezicht duurzaam wordt geregeld. Aangezien er geen bestuurlijk akkoord ligt met Aruba over een Rijkswet, krijgt Aruba de lening tegen een hogere rente (6 – 8%) aangeboden. Dit komt overeen met de rente die Nederland zou vragen van landen met een vergelijkbare creditrating. Ook heeft Aruba nog geen doorrekening van de herfinanciering gepresenteerd. Mocht Aruba alsnog instemmen met een Rijkswet, dan komen ook zij in aanmerking voor een lagere rente van circa 3,1%. Leveren ze ook een doorrekening op, dan kan maatwerk worden afgesproken in de opzet van de lening en aflossing.

Ennia problematiek Curaçao en Sint Maarten

Voor Curaçao en Sint Maarten geldt dat er een bestuurlijk akkoord moet liggen over een financieel realistisch reddingsplan voor pensioenverzekeraar Ennia. Deze pensioenverzekeraar kampt momenteel met een enorm vermogenstekort, waardoor een korting dreigt voor 30.000 polishouders op Curaçao en Sint Maarten. Het omvallen van deze verzekeraar zal grote sociaal economische gevolgen hebben voor de inwoners van deze landen. Nederland is daarom bereid beide landen een lening te verstrekken om een doorstart mogelijk te maken en daarmee zekerheid te bieden aan de polishouders op Curaçao en Sint Maarten.

Noot voor de redactie: voor meer informatie kunt u terecht bij woordvoerder Koninkrijksrelaties, Karín Fraai +31 631019870 / Communicatie SSO-CN, Lucia Beck +599 781905

Refinansiamentu di fiansa di covid Kòrsou, Sint Maarten i Aruba

Hulanda ta ofresé pais Kòrsou, Sint Maarten i Aruba pa refinansiá e fiansanan ku nan a risibí pa enfrentá e konsekuensianan di e pandemia di corona. E fiansanan aki, total di 1,17 bion euro, ta kaduká riba 10 di òktober di e aña aki. Si e paisnan bai di akuerdo ku e proposishon hulandes, nan ta haña e posibilidat pa distribuí e pago bèk den un tempu mas largu, na e interes aktual. Esaki ta nesesario pa e paisnan por sigui paga fasilidatnan importante pa su abitantenan. Sekretario di estado Alexandra van Huffelen ta manda un karta tokante esaki awe pa Tweede i EersteKamer.

Konseho di minister di Reino for di aña pasá kaba a tene kuenta ku e paisnan pa motibu di e grandura di e fiansanan i ku bista riba rekuperashon di finansa públiko, lo no por paga esaki bèk kompletamente riba e fecha final. Pa e motibu ei, gobièrnu hulandes a disidí na komienso di e aña aki di ofresé e paisnan refinansiamentu kompletu.

Kondishonnan di refinansiamentu

Pa bini na remarke pa refinansiamentu faborabel i un interes abou, e paisnan mester kumpli ku algun kondishon. A puntra kada pais pa mustra kon e ke sigui fortifiká su ekonomia den e añanan benidero. Entre otro dor di elaborá un kuadro ekonómiko di mas aña (MeerjarigEconomisch Kader) ku mester duna un bista di invershon i reforma planiá. Tambe Hulanda ta puntra pa un kalkulashon independiente di e refinansiamentu, pa por determiná e karga di debe pa kada pais. Sint Maarten ta e promé ku a finalisá e kalkulashon di e refinansiamentu. For di esaki a sali na kla ku e finansa públiko lo ta vulnerabel ainda e añanan benidero. Pa e motibu aki, ta ofresé e fiansa ku un periodo liber di pago i ta duna Sint Maarten e posibilidat pa paga e fiansa den un tempu mas balansá.

Akuerdonan tokante supervishon finansiero den un Rijkswet (Lei di Reino)

Banda di e kondishonnan general aki, tin algun kondishon spesífiko mas pa kada pais. Aruba por ehèmpel, mester bai di akuerdo ku un Rijkswet (Lei di Reino), den kua ta regla e supervishon finansiero di manera duradero. Komo ku no tin un akuerdo atministrativo ku Aruba riba un Rijkswet (Lei di Reino), ta ofresé Aruba e fiansa na un interes mas haltu (6 – 8%). Esaki ta korespondé ku e interes ku Hulanda lo a pidi di pais ku un ‘creditrating’ komparabel. Tambe Aruba no a presentá un kalkulashon di e refinansiamentu ainda. Si Aruba disidí di tur manera pa bai di akuerdo ku un Rijkswet (Lei di Reino), e tambe ta bini na remarke pa un interes mas abou na balor di mas o ménos 3,1%. Si Aruba presentá un kalkulashon, por palabrá pa personalisá e struktura di e fiansa i pago.

Problematika di Ennia Kòrsou i Sint Maarten

Pa Kòrsou i Sint Maarten ta asina ku mester tin un akuerdo atministrativo riba un plan di reskate finansiero realístiko pa kompania di seguro di penshun Ennia. Na e momentu aki e kompania di seguro di penshun aki ta enfrentá un défisit di kapital enorme, ku ta menasá di kòrta den 30.000 asegurado na Kòrsou i Sint Maarten. Si e kompania di seguro di penshun aki bai fayit, lo tin konsekuensia sosial ekonómiko grandi pa abitante di e paisnan aki. Hulanda ta dispuesto pa brinda tur dos e paisnan aki un fiansa pa hasi un reinisio posibel i ku esaki ofresé siguridat na e aseguradonan na Kòrsou i Sint Maarten.

Nota pa redakshon: pa mas informashon, por tuma kontakto ku bosero Relashonnan den Reino, KarínFraai +31 631019870 / Communicatie SSO-CN,  Lucia Beck+599 7819050.

Refinanciemento di fiansa durante COVID Curacao, Sint Maarten y Aruba

Hulandata ofrece e PaisnanCuracao, Sint Maarten y Aruba pa refinancia e fiansanancunan a ricibipa enfrenta e consecuensianan di e pandemia di corona. E fiansanan, cuta suma 1.17 biyon euro, ta caduca dia 10 di october di e aña aki. Si e paisnanbay di acuerdo cu e propuesta Hulandes, nantaricibi e oportunidad pa paga e debe bek den un tempo maslargu, na e interes actual. Esakita necesario pa e paisnan por keda paga facilidadnan importante pananhabitantenan. Secretario di Estado Alexandra van Huffelen lo manda un carta awe tocante esakipaTweede y EersteKamer.

Conseho di Minister di Reino a tene cuenta aña pasa cabacu e Paisnan, pamotibo di e amplitud di e fiansanan y cubista riba e recuperacion di finansaspublico, no lo ta capacita pa paga e fiansa completo bekpromecu e debe caduca. Pa e motiboey gobierno Hulandesna inicio di aña a dicidipa ofrece un refinanciamento completo na e paisnan.

Condicionnanparefinanciamento

Payeganaremarke di e refinanciementofaborabel y un interesabou, e Paisnan mester cumplicu un cantidad di condicion. A puntra tur paispademostra di ki forma lo reforsanan propio economia e añananbenidero. Pa medio di entre otro elabora un asinayama ‘MeerjarigEconomischKader’ es decir un Cuadro Economico Multianual cuta duna un bista riba inversionnanplania y reformanan. Tambe Hulandata pidi un calculacion independiente di e consequencianan di e refinanciamento, pa por determina e peso di e debenanpa cada pais individual.

Sint Maarten ta e promepaiscu a finalisa e calculacionnan di e refinanciamento. Di esaki a resulta cu e finansas publico pa e añananbeniderotakedavulnerabel. Pa e motiboey a ofrece Sint Maarten e fiansacu un periodo liber di pago bek y Sint Maarten taricibi e posibilidad pa paga e fiansa den un tempo masbalansa.

Acuerdonan tocante supervision financiero den un Ley di Reino

Banda di e condicionnan general, tinalguncondicionspecificopa cada pais. Pa Aruba ta conta cunan mester bay di acuerdo cu un Rijkswet (Ley di Reino), den cual ta regla supervision financiero di forma duradero. Mirando cu no tin un acuerdo di manehocu Aruba tocante e Rijkswet (Ley di Reino), ta ofrece Aruba e fiansacu un interesmashalto (6 – 8%). Esakitacorespondecu e interescuHulanda lo pidi paisnancu un creditrating similar. Mas aleu Aruba no a entrega un calculacionainda di e refinanciamento di e fiansa. Si Aruba dicidi di bay di acuerdo cu e Rijkswet (Ley di Reino), e tambe tabinnaremarkepa e interesmasabou di 3,1%. Na momento cunan entrega e calculacion independiente, lo por palabra papersonalisa e struktura di e fiansa y pago.

Problematica di EnnianaCuracao y Sint Maarten

PaCuracao y Sint Maarten tabiniasercacu un acuerdo administrativo ta necesario pa un plan di rescate financieramente realisticopa e compania di seguro di pensionEnnia. E compania di seguro di pensionna e momento akitin dificultad cu un deficit financiero enorme, cu consecuencia cu 30.000 asegurado tacorepeliger di un recorte naCuracao y Sint Maarten. Den caso cu e compania di seguro di pensionakiyeganabayfailliet e consecuencia nan social economicopaciudadanonan di e paisnan lo ta grave. Hulandata dispuesto pa duna ambos pais un fiansapa por haci un reinicio posibel y di e forma aki ofrece seguridad na e aseguradonannaCuracao y Sint Maarten.

Nota paredaccion: pamasinformacion, por tuma contacto cubosero di Relashonnan den Reino, KarínFraai+31 631019870 / Communicatie SSO-CN, Lucia Beck +599 7819050.

Refinancing covid loans Curaçao, Sint Maarten and Aruba

The Netherlands is offering the Countries of Curaçao, Sint Maarten and Aruba refinancing of the loans they received to combat the consequences of the corona pandemic. These loans, totalling €1.17 billion, expire on the 10th of October this year. If the countries agree to the Dutch proposal, they will have the option to spread the repayment over a longer period, at current interest rates. This is necessary so that countries can continue to pay for important services for their citizens. State Secretary Alexandra van Huffelen is sending a letter to the House of Representatives and the Senate about this today.

Late last year, the Council of Ministers already considered that due to the size of the loans and the goal of restoring public finances, the countries would not be able to repay them in full on the expiry date. For this reason, the Dutch government decided early this year to offer the countries full refinancing.

Refinancing conditions

To qualify for the favourable refinancing and a low interest rate, the Countries do have to meet a number of conditions. All countries have been asked to show how they intend to further strengthen the economy in the coming years. This includes drawing up a Multiannual Economic Framework that should provide insight into planned investments and reforms. The Netherlands is also asking for an independent refinancing calculation to determine the debt burden per country.

Sint Maarten was the first country to complete the refinancing estimation process. This shows that government finances will remain vulnerable in the coming years. For this reason, the loan will be offered on a grace period and Sint Maarten will be given the opportunity to repay the loan at a more even pace.

Agreements on financial supervision in a Rijkswet (Kingdom Act)

In addition to these general conditions, a number of country-specific conditions also apply. For instance, for Aruba, they must agree to a Rijkswet (Kingdom Act – RAft), which sustainably regulates financial supervision. As there is no administrative agreement with Aruba on the Rijkswet (Kingdom Act), Aruba is offered the loan at a higher interest rate (6 – 8%). This corresponds to the interest rate the Netherlands would charge from countries with a similar credit rating. Also, Aruba has not yet presented an estimation of the refinancing. Should Aruba still agree to the RAft, they too will qualify for a lower interest rate of 3.1%. If they also present an estimation, the pace of repayment can be adjusted accordingly.

Ennia issues Curaçao and Sint Maarten

For Curaçao and Sint Maarten, there must be an administrative agreement on a financially realistic rescue plan for pension insurer Ennia. This pension insurer is currently struggling with a huge capital shortfall, threatening to cut 30,000 policyholders on Curaçao and Sint Maarten. The collapse of this insurer would have major socio-economic consequences for the residents of these countries. The Netherlands is therefore prepared to provide both countries with a loan – of around €600 million – to enable a relaunch and thus provide security for policyholders in Curaçao and Sint Maarten.

Note for the Editor: for more information you can contact the spokesperson for Kingdom Relations, KarínFraai+31 631019870 / Communication SSO-CN, Lucia Beck, +599 7819050.